Hejsan på er..

Mötet gick bra men kanske inte som jag ville.. ingen diskussion ens om att jobba.. inte ens arbetsträna just nu.. :-( Så det var det.. snyft, men dom ifrågasatte om jag verkligen klarar av 10 timmar i veckan. Blev knäpptyst i rummet.. jag kanske kan göra två timmar en dag, men kanske inte andra.. Blä.. Så jag får träna, simma, gå på möten och SLAPPNA AV.. inte tänka på jobb ens eller liknande just nu.. utan må bra, försöka komma ur utbrändheten.

I läkarintyget ska stå att jag INTE kan återgå till arbete utan rehab och det är på lägsta timmarna, 10 timmar..

Tyckte dom såg lite nere ut, men dom kanske tycker kylan är jobbig..

Annars så.. planerat att eventuellt sätta igång arbetslivinriktad rehabillitering i början på april UNDER förutsättningen att jag är bättre.. annars skjuter vi fram det och ordnar förlängd sjukpenning. Vilket handläggaren sa inte skulle vara några problem.

Allt skit om fk i försäkringskassan i tidningarna - det mesta var osant sa hon. Jag sa det har malt i huvudet. Jobb, jobb, vad ska jag orka jobba med.. jag är sönderstressad till tusen.. MÅR SKIT! Jag sa nog att jag har fått en sönderbränd hjärna. Men dom tyckte mina idér om att gå på samtalskontakter - träffar några tisdagar i rad, träffa andra med ångest och stress.

Handläggaren min frågade om hon fick ge min dagbok som jag hade överlämnat till fk en gång.. för hon tyckte läkaren skulle läsa det.. så sa jag att det är okej. Läkaren läste i hm, kliade sig i ögat eller något.. tecken på vad?

Iaf, nu måste jag vila/läsa, försöka stressa ner.. men.. jag LITAR till 110% på både läkaren och handläggaren, dom är båda MYCKET kompetenta.. så måste banka in i skallen detta som sagts på mötet..

Kram på er - förlåt he blev så långt...